13.28 - 14.15
ur mitt verkliga skal
tränger in
i
välbehag
luftkrockar
vaggar in mig
binder fast
det reella
Låt
(er)
flöda in i fictionen
mirakulösa varelser
eskalerar
Upplösningen
Vaga ande
kryper ur mig
lämnar stoftet
låter synapserna
nerverna
cellkärnorna
endorfinet
släcka mystiken
Allt känns
allt försluts
lindas in
balsameras
(Tidens förgörelse 21:23)
Nu
Trögflytande
Seg
Krälande
Utspädd
Förgången
Förändrad
på väg
mot
förmultningen.
Då
Tjock
Fast
Förlamad
Oförbrukad
Bevarad
Frigjord
i isolering
När giver livet mig benådelse
När blir medvetandet förklarat
När ger vi rättelse åt deklarationen 1948
Allt som återstår
åt oss att fixa
inget krymper
allt expanderar
När sluts allt och kapslas ihop
När sjunker vi
När?
Funeral
If I had a temper
you swam across the sea
you ran
through forests
living tacky
clichés.
In a wheelchair
you climbed without
screaming
high falsettos
turning my stomach
into
a
severe injured
mode.
If I had a temper
those falsettos would've never
catched
me.
Living in this
confined elevator
pushing buttons
to a floor
without existence.
Numbers is now all
that matters.
Since I didn't have temper
How many times
I've done it
I've don't.
It
keeps me inside
in fear of
changing my statistics.
If I also had
temper
losing my inhibitions
I wouldn't be counting
I would
be near
the stage
entering.
If I also had a temper you
could
still be in presence.
Lite så.
Jag har en liten lista över saker jag vill göra.
Den artar sig såhär(säg till om jag glömt något):
- Okkupera något som kan räknas som boning, och renovera till studio och sedan bilda kollektiv med utvalda.
- Köpa filmkamera och dokumentera mitt liv tills jag inte vet om ut eller in.
- Påbörja en filmsamling
- Köpa medlemskort på cinemateket, Spegeln
- Köpa tyg, och sy sy sy.
- Åka till stockholm innan årskiftet
X Träffa folk som saknas.(Känn er träffade Ida+Amanda och Amanda E)
/Läsa böcker, vilket jag aldrig hinner
- Screenshots(då krävs filmkameran förstås)
- Se Arcade Fire, Handsome Furs, Fever Ray m.fl. live
X Besöka konsthallen igen
X Få jobb- försökte men det var hopplöst.
X:en är då redan uppfyllda. Detta är för min egen del, och kanske även för er del, om det nu faller er i smaken.
Existens.
och
om.
När jag flög likt
i sådana
dataspel
där odödlighet
är
stående faktum.
Mina karaffer står kvar
på
fönsterblecket.
Fordon,
asfalten svettas.
och allt bevisas
i den minsta
av de
tre.
Idag är en torsdag
men musiken säger mig
att
mina ögon just
nu
kunde likväl
varit slutna
under ytan
av
oss.
Av jord är du kommen och
jord skall du åter varda.
När man slutar förstöra glashus.
Ung
dom
dum
nog,
försöka
söka
och
leva
efter
det
man
lär
passage
port
öppnas
bara
måste
lära
dig
kryptot
skrivet
i
stoft
framtid
bygga
Oro
Brott är brott
olika
stölder
av armar
ben
förlora någon känsla
lam
när blod inte flyter
koagulerar
stopp
i amputerade lemmar
allt
förgäves.
I moved around, turned backwards and over it was.
Emmaboda var fint med vackra pojkar, sol och musik dygnet runt.
När man sov så drömde man att man dansade, typ.
Jag vill tillbaka
baka
baka
kaka.
EMMABODA.
VI hörs då.
So move around!
Parfym
Tvärdrag.
sovrumsfönstret och vardagsrummets balkong dörr,
Jag blir lika förskräckt varje gång
fönstret slår till
blir argt och skriker
hjälp
för det orkar inte stå emot
vindomfånget från andra sidan
drar in och allt slås emot
för att sluta i tystnad.
Ungefär där i mitten fanns jag
andades och drog in
de överblivna från
vindarnas bråk och lät de skygga
partiklarna sugas
in
och förbli i mig
skyddade från
den dödande tystnaden.
En slags doft de behöll
när de reste i mina luftrör,
näsa.
Jag känner hur mitt nagellack flagnar
och hur mitt hår trillar av
förmultnar här jag sitter i skräck
låter saknaden
slås rundor i cirklar
tills du tar slut
och jag dör
helt.
Nåla upp mig på din stjärnhimmel.
mannen med yxan
min väg
ut till
universum
som ska överlappa
min själ
och binda ihop med de andra
stramas runt världen
och där lida i himlen.
För du ville föra mig
ut
från stora stygga världen
till helvetets universum
Hugg
av mitt huvud
och den sista kvarten
tar mitt hjärta över min kropp
pulserar ut
impulser
ett kroppsspråk du skulle tyda
och förstå
att
det var aldrig försent
förens du delade mig
och mitt huvud skådade,
såg hur du
skar min kropp
lät den försvinna till kött
blodplättar
förstrött i prickar
och flytande i tjockt hav.
De sista fem minuterna
dog mina ögon
hörde endast
hugget av min skalle möta yxan
hur jag splittrades
och försvann
till atmosfären
bebodd av alla
andra hönor
redo att dela med
sig av sina
sista kvartar.
Vackra.
Dagen före idag, igår, befann sig jag och Moa på kanten av en trappa
vars sidor var smyckade med ovårdade rabatter.
Ovanför oss
som skydd för det växlande regnet fanns ett träd som smekte moas kind
med dess sköra pilblad, mig kunde den lyckligtvis inte komma åt.
Och rakt framför oss låg universums största ros med minigejsrar som
lockade barnsben att få klä sig i de kylande vattendropparna.
Mellan oss och barnen passerade lockiga pojkar och tanter med
orangetonade sextiotals solglasögon.
Möllevångsfestivalen har nog attraherat världens finaste människor
där jag och moa satt och försökte låta ögonens mättnad sjunka
tona sig in i våra minnen så vi ibland
ska kunna begrava oss i paradiset.
Emmaboda
Skriv ifall du ska dit, vill veta vilket trevligt folk jag ska bekanta mig med.
Åt andra håll
Medan sömn
lever
dör en tid
vi ej är tillåtna
att utöva medvetenhet.
den tredjedel
av ens befinnande
är bland det
charmigaste
man kan genomgå
när man är
ovärdig.
Bryta lagar är en sorts drog
förvränga sämhället sken
där vi står
i utanförskap och väntar.
vände ögonen.
sa en flicka med självklarhet
och jag förstod att hon inte talade i gåtor
utan jag såg
att vi är få
men att dra av sig håret
och förklä sig på nytt
gå mot andra håll
klarar man
bara man får vidröra
deras sällskap
och händer
gjuta sig fast i varandras maggropar
och bege sig ut i de svarta
mörkret
huvudet högt och beredd på motstridighet
eftersom vi redan besegrat natten
och tagit det som vi kunde stjäla från
er
kan vi springa runt utan skuggor
kan vi viska våra lovord
kan vi leva
utanför burar
som stolta monster
vackra
mest
underbara
monster.
When the reversebutton is delayed it can make you die.
I wrote lovesongs to make that someone.
Passioned.
It went the opposite way.
Lost in a rainforest without the drops, dry as hell.
Or, maybe, if I could record it once agian and
then reverse
reverse
You would breath deeper and talk louder.
The quality would be better.
It wieghs more
to have lost that action in presence time
knowing that maybe that record could make
me cry.
Teardrops.
Make the rain to the forest.
Let everything be as it has to be.
If i could hear you once.
More.
Jästa förloppshinder.
Utan en stämpel och som står där, fån efter fån.
Låt oss bli något vi vill
Låt oss leva
Släpp loss alla monstren.
Låt oss strosa fritt i er terräng
Vi kräver allt förutom ingenting.
Ni förstörde våra ansikten.
Klippte vårt hår, drog loss naglarna.
Så vi såg ut såhär.
Monster hand i hand.
Vi väntar på att ni tar tillbaka
era själar och ger oss åter
de vi en gång ägde.
Liv.
And the speakers goes bla bla bla.
my eyelids wish for darkness
watch my teeth, they are glowing
when the sky is giving its
last presentation
of what heaven will be
from now on
and in to
the neverending eternity.
He was what my mother would call a good boy.
Oh, such a despair.
Leaving you in perfect position
to convert from lover to
stalker
I think you made a mistake
taking yourself out, making it special.
I think I made two
taking you in and making you a song
without a rime, because I must
make apologies to myself
for letting you enter my fingertips.
Closed hands. Make fists
I refused
put you in my pocket
and hit you with ignorance.
Herr Bäver har lämnat min dörr för någon annans.
Sista gemenskapen, eller snarare påtvingade sammansättningen.
Beror på vems perspektiv man frågar efter. Vilket fall kvittar det, avslutning
är kanske bara en avslutning utan något annat begrepp som överhuvudtaget greppar dess innehåll?
Nian har inte smugit förbi precis. Den gjorde sig välbekant med nya ansikten och nya
uttryck. Folk valde tillslut fred och de två årskurserna nio, utan någon som helst beordring,
valde att umgås i helhet med varandra utan klassindelningen som tidigare värkt likt ett skavsår mellan gränserna.
Varför gör det alltid det? Parallellklass betyder inte motståndarklass dumhuven.
Året har haft ett brett sortiment. Från het vikarie till djävulens andra hälft.
Jag har beskådat den sannoligen genomskinligaste falskhet hos en kvinna vars ögon
bara en mamma kan förmå sig att älska. Fattade du aldrig att du aldrig vara med? Du är med, du är inte.
Så går leken och lämnar ingen oberörd. Du är, men du är inte med. Var det så jävla svårt att fatta?
Herr Bäver kallar vi den. Den kalla brisen som drog i benen tills de bröts.
In i leken och du får leken tåla.
Så gick livet i en fart du inte kan urskilja, ständigt passernade utan rörelse.
Hästveda var isolerat från Sverige. Hästveda var opartiskt från världen.
Surrealistisk och stoppad av den allsmäktige själv, hindrad från att få tiden att fortgå
Dömd till att dö i tystnad utan klockornas tickande slag, likt fosters ultraljud.
Maj närmade sig i de förlorades stad eller kanske ska jag benämna dem som inavlat grottintellekt med medfödda
homofobiska aspekter inpräntade i sina ärthalvor? Allt för att attrahera er läsare.
Sista hela månaden, sista riktiga fyra veckorna.
Jag började höra klockor ringa men folk tycktes inte höra
Kanske var vi bara några fåtal utvalda.
Monstren som skulle ut ur Heliga veden från hästarna.
Igår ringde mina öron. Igår tickade allt.
Hästveda vidgades och gick upp i luften när jag satt på tvåbussen
hem från ett förra hem jag ifrågasätter om det någonsin vårdade mig.
Kanske lämnade jag mitt fängelse med tio års slit i handen
eller så lämnade jag det tomhänt, endast lycklig för jag var den som försvann,
jag var den som undgick Herr Bäver.
Adjö Herr Bäver, hoppas du minns mig.
Du var med och jag var inte.
Du dog och jag överlevde.
3
Han har ingen tid att stanna upp. Vad som ska ske har ingen
som helst försummelse av smärta.
Vad tror ni?
Trodde ni han skulle överleva sahara utan vatten?
Pojkar söker flickor
Flickor söker män
Män söker frihet
Kvinnor söker den rätte
Så lullar visan och så ska den vara och förbli tills döden skiljer könen åt.
Amen!
Han är ingen jävla zombie som vandrar död eller levande.
Han är en pojke i sina vilsna skor som töjer gatorna långa, gör dem längre än vad som var meningen
att bli uttrampat.
Och vet ni? En juninatt som denna förblir
oavsett om pojkar söker flickor
eller män söker frihet.
När pojkar söker åt fel håll skrivs de in i historien,
fängslas och försöker förstå vad Gud ville få med sin
ramsa.
Den var ju helt jävla meningslös.
Trodde i alla fall Liam, ung och dum.
Men ramsan står kvar. Spåren är för perfekta att motstå.
Skenmönster som ger massgravar åt robotar utan egen vilja.
Så är det Liam, om han bara hade förstått.
Men denna juninatten är allt försent när pojkar slutar söka flickor
och jorden blir till ett andra helvete med Liam som huvudrollsinnehavare.
Man gör sig själv värdig och nu har han gjort sig själv redo.
Om du bara visste Liam vad du skulle få lida, om du bara visste hur ont det gör när Gud vänder ryggen till.
Hur hårt syndafloden piskar i ryggmärgen.
Om du bara visste.
