Tvärdrag.
sovrumsfönstret och vardagsrummets balkong dörr,
Jag blir lika förskräckt varje gång
fönstret slår till
blir argt och skriker
hjälp
för det orkar inte stå emot
vindomfånget från andra sidan
drar in och allt slås emot
för att sluta i tystnad.

Ungefär där i mitten fanns jag
andades och drog in
de överblivna från
vindarnas bråk och lät de skygga
partiklarna sugas
in
och förbli i mig
skyddade från
den dödande tystnaden.
En slags doft de behöll
när de reste i mina luftrör,
näsa.
Jag känner hur mitt nagellack flagnar
och hur mitt hår trillar av
förmultnar här jag sitter i skräck
låter saknaden
slås rundor i cirklar
tills du tar slut
och jag dör
helt.