Skabb

Förtrollande timmar
i helvetet
endast för förryckta
kostnad: förståndet
Jag försvann.
Melankolin dog, verkligen
undrar sist jag varit så lycklig.
Vi kan tindra
bölja
svämma över
men aldrig
slår jag mig ner.
Jag är för feg.
Jag ligger latent i mig själv
gror i väntan
stryker osaligt
omkring.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0