Att sätta livet på dess piedestal.
Mina förväntningar kväver min livsglädje.
Jag vill uppnå det omöjliga men jag kommer aldrig nå dit.
Min strävan blir längre och längre.
Horisonten försvann i mina tidiga år.
Jag vill sluta leva i framtidsdrömmar och leva nu.
Men mina drömmar är starkare än vad jag är och jag slukas helt.
Här sitter jag i ett svart hål, uppsugen av mina fantastiska framtidsdrömmar.
Allt ska vara så preciserat perfekt och jag ska sväva på moln av lycka och kärlek.
Ja, jag är en tönt vars drömmar aldrig tar slut och dem lär också bli min död.
Jag vill uppnå det omöjliga men jag kommer aldrig nå dit.
Min strävan blir längre och längre.
Horisonten försvann i mina tidiga år.
Jag vill sluta leva i framtidsdrömmar och leva nu.
Men mina drömmar är starkare än vad jag är och jag slukas helt.
Här sitter jag i ett svart hål, uppsugen av mina fantastiska framtidsdrömmar.
Allt ska vara så preciserat perfekt och jag ska sväva på moln av lycka och kärlek.
Ja, jag är en tönt vars drömmar aldrig tar slut och dem lär också bli min död.
Kommentarer
Postat av: moa
jag känner det också lite. men jag tror att det försvinner till sommaren. på allvar tror jag det. men jag tror också att jag då är lite dum. men tron överväger dumheten, och därmed minskar problemet i omkrets. och när man jämför alternativen finns det inte mer än fritiden, som förövrigt är knapp, att vilja leva i. we'll float on.
Trackback
