Ekot

När folk ser på mig
och jag ser dem,
tittar dem bort.
Det ligger en slags skam i bejakandet,
har jag fått höra.
Det är skamligt att bara ens glänsa med blicken över mig
Fast vissa gör det med häpnad
Dem åker hiss på mig
Belamrar min kropp med laser
Visterar och konfiskerar mitt avtryck
och jag undrar om det är synderna jag bär som
skor eller byxa
kanske möjligtvis troligtvis
har stora smutsfläckar vuxit fram
bränt hål på tyget

och

ut sipprar jag
banalt blottad i en process
och
jag är fullt medveten om
att vem som helst kan skriva raderna
men sen vet jag också
att det är just vad jag är.

funderar på att sjunka in under ett pseudynom
och otillfredställt jäsa över

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0